linamnygren

Jag har precis gått in i vecka 20, det betyder att halva tiden nu gått. Magen har nu börjat växa till sig och det är fullt liv där inne. Hon verkar må bra, senast i morse lyssnade vi på hjärtat på vår fina lilla ängel. Jag fick en apparat utav Adrians bror med flickvän i födelsedagspresent då man kan göra det här hemma, hon verkar dock inte riktigt gilla det för hon vänder sig ifrån oss hela tiden. Men det ger oss ett litet lugn, att bara höra att hjärtat fortfarande slår. Nu har också Adrian kännt hur hon rör sig där inne, förra lördagen gjorde hon en liten kullerbytta när Adrian höll handen på magen. Det är sjukt hur man kan bära och utveckla någonting inuti sig utan att mitt huvud förstår det. Det var inte förns när Adrian kände sparken som även jag fattade att hon rör sig där inne, även fast jag kännt det i flera veckor. Och att försöka förstå att vi faktiskt kommer få träffa den här lilla krabaten om 20 veckor är helt jävla otroligt!? Nej kan babbla på föralltid om hur konstigt/coolt detta känns, men nu ger jag upp för en stund.